BLIR ALDRIG NÖJD

Grejen med att vara kulturell är att det är svårt som jag tidigare sa.
Det är inte bara svårt utan jävligt svårt.
Har svårt att se sofistikerad ut bland endast 40+ människor.
Svårt att se alla kulturella södernissar med färgglada strumpor, som försöker så hårt men ändå bara ser fel ut, utan att skratta.
Svårt att förstå pjäsen.
Svårt att inte bara fnittra åt sexskämten och inte åt resten.
Jag är helt enkelt inte gjord för att tänka djupt.
Förstod absolut ingenting av teatern.
Tror jag. Om det nu fanns någon himla bra förklaring till allt.
Eller så är bara förklaringen Ingemar Bergman.
Och då finns det ju ingen förklaring utan det är bara bäst ändå.
Bäst är är ändå Jonas Karlsson som spelar huvudrollen.
Han är så mysig.
Men det var teater med endast två personer på scen i två timmar.
Och då kan han omöjligt vara så mysig som han brukar.
Scener ur ett äktenskap rekommenderas till dom som ser sig själva som kulturella på riktigt.
Inte som jag. Som bara är på låtsas.